Diabetes är en av våra vanligaste folkhälsosjukdomar och orsakas av högt blodsocker (glukos) i blodet, vilket även kallas för hyperglykemi (högt blodsocker) och orsakas av reducerade insulinnivåer. Insulin är ett hormon som skapas i bukspottkörteln och dess främsta uppgift är att reglera blodsockernivån i blodet. När balansen av blodsockret inte fungerar uppstår ofta besvärande symptom.
Diabetes – vad är det?
Glukos är kroppens viktigaste bränsle och förser kroppen med den energi som kroppen behöver för att kunna fungera på ett tillfredsställande sätt. Insulin utsöndras från bukspottskörteln vars främsta uppgift är att hålla blodsockret/glukosnivåerna i blodet jämnt (inom intervallet 3,3 till 7,0 mmol/liter).
Diabetes kan antingen bero på nedsatt utsöndring av insulin från bukspottkörteln; på nedsatt verkan av insulinet; eller bådadera. En viss mängd glukos cirkulerar alltid i ditt blodomlopp. Insulinet fungerar som en nyckel som öppnar dörren för den glukos vi får i oss genom mat och dryck så att glukos kan ta sig in i cellerna och omvandlas till nödvändig energi som kroppen behöver, samtidigt som blodglukosnivån hålls inom det specifika intervallet (3,3 till 7,0 mmol/liter). Utan insulin kan glukos inte ta sig in i cellerna och blir då kvar i blodomloppet, vilket resulterar i att blodsockernivån stiger, speciellt efter en måltid. Det är detta som kallas diabetes. I detta skede kommer kroppen att tala om för dig att något är fel genom olika symptom.
Det finns två huvudtyper av diabetes, typ-1 diabetes och typ-2 diabetes. Effekterna av obehandlat tillstånd är lika för de båda; högt blodsocker med påföljande sjukdomar såsom hjärt- och kärlsjukdomar. Däremot skiljer de bakomliggande orsakerna sig åt.
Typ-1 diabetes
Personer drabbade av typ-1 diabetes saknar helt egen insulinproduktion, så kallat insulinresistens. Denna typ orsakas av att autoimmuna processer angriper bukspottskörtel så att den inte kan producera tillräckligt av hormonet insulin. Reaktionen kan triggas av infektioner, vaccinationer och allergier. Typ-1 diabetes kallas ofta för ungdomsdiabetes då den ofta debuterar i unga år. Typ-1 diabetes behandlas med insulininjektioner utifrån dagliga regelbundna blodsockermätningar och anpassade insulindoser. Insulindoserna påverkas av vad man äter och hur fysisk aktiv man är.
Typ-2 diabetes
Typ-2 diabetes innebär att cellerna i kroppen får nedsatt känslighet för insulin, vilket resulterar i att kroppen kräver mer och mer insulin, och när insulinet inte räcker till stiger blodsockret. Om blodsockret blir för högt kan sockermolekyler fastna på proteiner i kroppen (sockret glykeras) och ger effekter som kärlskador, njurskador m.m.
Blodsockernivåerna påverkas av ett högt socker- och kolhydratintag samt mängden fysisk aktivitet. Genom att kontinuerligt mäta blodsockret kan man förebygga risken att utveckla insulinresistens och typ-2 diabetes.
Blodsockret räknas som högt om det är högre än 6,1 mmol/liter efter 12 timmars fasta. Fasteblodsockret påverkas av exempelvis stress (höjer värdet) och av fysisk aktivitet (sänker värdet). Man använder sig därför också av en markör som visar mått på hur blodsockret har varit över tiden. Denna markör kallas HbA1c och är ett blodprotein som visar hur sockerbelagda de röda blodkropparna (Hb) är. Denna bör visa att max 6,5 procent av blodsockret glykerats.
Diabetes symptom
Symptomen på diabetes är många och ofta ganska diffusa. När blodsockernivån blir för hög svarar kroppen genom att göra sig av med glukos och kalorier via urinen och ger olika symptom i kroppen:
- Ökad törst
- Större urinmängder än vanligt
- Onormal trötthet
- Stark hungerkänsla
- Gå ner i vikt utan att försöka
- Sår som läker långsamt
- Torr, kliande hud
- Förlora känslan i fötterna, stickningar i händer och fötter
- Sexuell dysfunktion
- Dimsyn
När man pratar om diabetes pratar man oftast om högt blodsocker men för lågt blodsocker är naturligtvis inte heller bra. För lågt blodsocker kan drabba typ-1 diabetiker när denne tar för mycket insulin. De första symptomen på lågt blodsocker är trötthet, irritation och darrighet och kan drabba även en fullt frisk person. För en person med typ-1 diabetes kan det gå ännu längre och resultera i sluddrigt tal och medvetslöshet. I värsta fall kan blodsockerfall för typ-1 diabetiker leda till döden. Kroppen har dock många reservmekanismer för att undvika detta och höja blodsockret- Ett exempel på det är stresshormonet adrenalin.
Diabetes behandling
Diabetes behandlas genom sund kost och fysisk aktivitet för att hålla blodsockernivån jämn. Det är också viktigt att man håller normal kroppsvikt och utesluter tobak. Typ-1 diabetes måste behandlas med insulininjektioner. Typ 2-diabetes kan behandlas med läkemedel i form av tabletter som ökar insulinkänsligheten eller insulinfrisättningen.
