Vad är signalsubstanser
Akut eller kronisk stress – vare sig den är psykisk, fysisk eller mental – kan påverka balansen av våra signalsubstanser. Signalsubstanser, eller neurotransmittorer, är molekyler som förmedlar nervsignaler mellan nervceller i vårt nervsystem. Våra signalsubstanser är väldigt viktiga för våra känslor och beteenden och tillstånd såsom depression kan ha en direkt koppling till våra signalsubstanser.
GABA
GABA är den viktigaste hämmande signalsubstansen i vårt centrala nervsystem då den dämpar vår stressrespons och behövs för att vi ska kunna sova bra, för att reglera aptiten, blodtrycket samt dämpar ångest. GABA syntetiseras av glutaminsyra.
GABA verkar lugnande och avslappnande och kan även dämpa epileptisk aktivitet. En fungerande sömn är en av de viktigaste sakerna för att vi ska kunna återhämta oss ordentligt och obalanser i nivåerna av GABA kan påverka vårt välmåendet. Om man ligger lågt på GABA kan man ta det som tillskott.
Glutaminsyra/Glutamat
Glutaminsyra/glutamat (ej att förväxla med aminosyran glutamin), är viktig för vår kognitiva förmåga, inlärningen, minnet och motoriken. Det är den viktigaste excitatoriska (förstärkande) signalsubstansen och den signalsubstans som finns i störst mängd i vår hjärna. Glutamat behövs för att nervsignalerna mellan cellerna ska gå fram. Vid långvarig stress är glutaminsyra ofta förhöjt.
Många tänker på glutamat, vilket är en tillsats i livsmedel. Glutamat finns naturligt i kött, grönsaker, vete och soja och används även som en livsmedelstillsats för att förhöja smaken, men får ej användas i barnmat.
Serotonin
Serotonin är en viktig signalsubstans för vårt välmående och är förelöpare till melatonin som behövs för vår sömn, samt antagonist till kortisol. Mest känt är det för dess påverkan på vårt humör, men det påverkar även sömnen, tarmperistaltiken, aptiten och blodtrycket.
- Ångestdämpande
- Antidepressivt
- Humörhöjande
- Avslappnande
- Sömnreglerande
- Aptitreglerande
Låga nivåer förknippas med till exempel fetma, depression, ångest, sömnstörningar, tvångstankar/beteende och migrän.
Stress påverkar nivåerna av serotonin och kan få det att både höjas och sänkas: under akut stress stiger serotoninnivåerna först, men vid långvarig stress produceras allt mindre serotonin samtidigt som vi konsumerar mer av det, vilket innebär att depåerna blir urlakade.
Dopamin
Dopamin behövs för driv och motivation samt för koncentrationen och för det kognitiva. Ofta benämns dopamin som vårt ”belöningshormon”, det vill säga det får oss att må bra i rätt nivåer och i för låga nivåer kan det, precis som för serotonin, få oss att må dåligt. Även låga nivåer av dopamin har kopplas samman med depression, försämrad motorik, tvångstankar och beroendebeteende. Vid sjukdomen Parkinsons dör de nervceller som producerar dopamin och det leder till de skakningar som är typiska symptom av denna sjukdom.
För höga nivåer av dopamin kan däremot leda till minnesproblem, ångest, hyperaktivitet och humörsvängningar. Det finns en direkt koppling mellan missbruk och dopamin, där drogen används som ett sätt att frisätta mer dopamin och ger en förändring av hjärnans belöningssystem.
Adrenalin
Adrenalin produceras i binjuremärgen och påverkar vår mentala aktivitet, samt pulsen och blodtrycket. Hotfulla och stressiga situationer kan trigga utsöndringen av adrenalin.
Noradrenalin
Noradrenalin räknas som en aktiverande signalsubstans och ökar blodtrycket och har, tillsammans med dopamin, en positiv påverkan på motivationen, koncentrationen samt motoriken. Noradrenalin ökar vid stress och är ett förstadium till adrenalin.
