Symptom vid lågt kortisol
- Trötthet
- Muskelsvaghet
- Lågt blodtryck
- Aptitlöshet
- Illamående
- Menstruationsrubbningar
Symtom vid högt kortisol
- Viktökning
- Trötthet
- Blir lätt sjuk
- Sömnbesvär
- Försvagad sexlust
- Förhöjt blodtryck
Om kortisol
Kortisol, även kallat kroppens ”stresshormon”, frisätts när vi utsätts för fysisk eller psykisk stress. Kortisolet produceras i binjurarna och hjälper dig att prestera bättre fysiskt och mentalt i den akuta stressituationen. På lång sikt är höga nivåer av kortisol skadligt och direkt farligt för kroppen med effekter såsom förhöjt blodsocker, Diabetes typ II och högt blodtryck. För lite kortisol i kroppen är dock inte heller bra och om kortisolhalterna blir riktigt låga kan stora mängder natrium utsöndras via urinen vilket kan leda till livshotande tillstånd. Det är viktigt att känna till om man ligger i riskzon för att drabbas åt något av hållen.
Kortisolets funktion
Kortisol har en mängd olika funktioner i vår kropp. I akuta stressituationer hjälper kortisolutsöndringen dig att prestera bättre, både fysiskt och mentalt. Kortisol är också viktigt för tarmens motorik och styr kroppens omsättning av socker, fett och protein. På lång sikt är höga nivåer dock skadligt för kroppen då det slår ut andra viktiga funktioner i kroppen då den ständigt är i ”kamp-och-flykt-läge”. För höga nivåer av kortisol minskar fettförbränningen och försämrar insulinkänsligheten vilket på sikt kan ge övervikt och Diabetes typ II. Man kan också drabbas av menstruationsrubbningar, muskelsvaghet och av allmän psykisk ohälsa. Kortisolet hämmar dessutom inflammationer, men vid låga depåer försämras dess antiinflammatoriska effekt och immunförsvarets funktion, vilket gör oss mer infektionskänsliga.
Det är dock viktigt att förstå att din nivå av kortisol inte alltid hänger samman med din stressnivå. Fysisk aktivitet ökar också kortisolutsöndringen i kroppen, men till skillnad från utsöndring vid stress minskar kortisol istället inflammationer som uppkommer på musklerna. Inom den medicinska världen är kortisol mest känt för sina antiinflammatoriska och muskelnedbrytande effekter vid behandling av inflammatoriska sjukdomar. Man behandlar då med kortisol i form av kortison.
Kortisolbrist
Nivåerna bör vara som högst på morgonen och som lägst på natten och omsättningen av fett, socker och proteiner styrs alla av kortisolet. Beroende på vad man gör eller vilka påfrestningar som finns på kroppen varierar kortisolmängden. Om man stressar höjs kortisolnivåerna och likaså om man blir skadad, har feber, får infektioner eller vid adrenalinpåslag. Kortisol styr även immunförsvaret samt minskar svullnader vid allergier och insektsbett. Läs mer om kortisolbrist symtom här.
Kortisol är ett livsviktigt hormon och brist på hormonet kan ge livshotande tillstånd och behöver oftast medicineras. Vid sjukdomstillstånd när kroppen själv inte kan producera kortisol kan man drabbas av binjurebarksvikt och binjurebarksinsufficiens (Addisons sjukdom) och då krävs medicinering av kortison för att man ska kunna leva ett helt normalt liv.
Recensioner
There are no reviews yet